Smarta sökare?

Som användarutbildare var det många aha-uplevelser jag fick då jag läste artikeln How choice, co-creation, and culture are changing: what it means to be net savvy.

Under de närmare tio år jag utbildat unga studerande vid Åbo Akademi att hitta smart i bibliotekets resurser har nätbeteendet och nätinnehållet förändrats. Våra e-resurser har vuxit enormt under denna tid, och över 70% av vår budget går till e-resurser. Vi har skapat portaler och hjälpmedel för våra kunder att lättare hitta i dem - eller kanske det är en illusion? Många av de redskap vi har. t.ex. Nelliportalen är fortfarande skapade för mycket enligt ett "bibliotekstänk", och kanske inte är så användarvänliga.

Våra lärare och forskare har också börja använda allt mer (licensbelagda) e-resurser och detta kräver att studenterna bör kunna vara informationskompetenta (information literate), dvs kunna skilja agnarna från vetet och kunna värdera denna information som finns på nätet. I artikeln framgår att studenterna använder sig ofta av webben innan de de använder biblioteket. I den undersökning OCLS har gjort använder 72% av högskolestuderande i första hand nätsökmaskiner och endast 2% bibliotekens websidor som startpunkt för sitt sökande.

Biblioteken har alltså inte längre något monopol då det gäller att distribuera information. Köerna till referensdiskar (om sådana längre finns) är korta - en iakttagelse jag själv gjort.

Våra kunder (i detta fall studenterna) är duktiga att använda den sociala webben, men detta kan alltså vara bedrägligt: de drunknar i informationsmängden och hittar inte det relevanta källmaterialet för studierna. "Information literacy becomes more complicated in this environment". Indeed. Mitt i prick!

Dessutom - i den "nya sköna web2.0 världen" uppmuntras medskapande, delande av kunskap. Tänk på wiki-processer, t.ex., i studiesammanhang. Det finns en paradox i detta också: samtidigt har tävlingen skärpts framförallt i naturvetenskaper, med impact factors: det gäller för en forskare (eller grupp av forskare) att publicera sig i prestigefyllda tidskrifter och förvärva "poäng" i den akademiska konkurrensen.



Detta är en stor utmaning för biblioteken. Det är väldigt viktigt att biblioteken skapar interaktiva plattformer; detta gäller inte bara som marknadsföring av tjänster utan också ett interaktivt deltagande i det som kallas Bibliotek2.0. - En kunskap om den sociala webben är nödvändig för dagens bibliotekarier.

Artikelförfattarna tar upp många exempel på web2.0-applikationer som kan användas i bibliotekssammanhang och/eller våra kunder använder, te.x Wikipedia, RSS-flöden, bloggar, podcasting. Vi lever verklgen i ett informationsöverflöd idag. - Trots detta, eller pga detta, hör jag ibland studerande klaga över att de inte hittar relevant information till sina uppsatser....

Författarnas slutsats är att kurser i informationssökning bör vara obligatoriskt och ingå i universitetsundervisningen. Även i Åbo Akademi ger det också möjlighet till en bättre växelverkan med undervisningen/lärarna och själ har jag haft otroligt bra stöd av t.ex. Lärcentret - vi har haft intern fortbildning typ 23 saker, vi har lagt upp en Ning, etc. - återstår att se hur man kunde använda den sociala webben i själva undervisningen.

Kan t.ex. Youtbe användas som ett medel för att visa bibliotekets betydelse för studierna? Bedöm själva;-) här en kul grej New Spice - Study like a scholar, scholar som ett amerikanskt bibliotek har lagt upp - den travesterar en Old Spice-reklam.